Lena Einhorns djärva bok Vad hände på vägen till Damaskus? från 2006 blev en stor framgång och dess slutsatser väcker fortfarande internationellt intresse. Där jämförde hon Nya testamentets berättelser om Jesus och hans lärjungar med romerska och judiska historikers texter från samma tid. Einhorn kom fram till slutsatsen att Nya testamentet är skrivet i två lager, där det övre, uppenbara, är till synes ohistoriskt, men det undre, delvis skylda, nära följer de historiska källorna.
Nu riktar hon samma nyfikna men kritiska blick mot Gamla testamentet, och framför allt mot Moseböckerna. Dessa utspelar sig i stor utsträckning i Egypten, en av forntidens stora civilisationer. I den bibliska texten får vi läsa om egyptiska faraoner och stora arméer, landsomfattande farsoter och massiva folkförflyttningar. Det ser ut som dokumenterad historia. Men stämmer det verkligen?
Varför finns inte ett enda stödjande vittnesbörd under de första mer än tusen år som Bibeln skildrar?
